Galleria Huutos utställningslokal i Femkanten stänger i januari 2013 efter att ha verkat i tio år. Utställningsverksamheten fortsätter som förut vid lokaliteterna på Nylandsgatan. Från början av nästa år utvidgas Huutos verksamhet i nya lokaler på Busholmen i magasin L3. Tuomo Rainios utställningshelhet som öppnar vid årsskiftet är den sista utställningen i galleriet vid Femkanten. Temat för utställningen är hur en processartad verklighet kan ta sig uttryck i bild.
Bildkonstnären Tuomo Rainio (f.1983) kombinerar i sin privatutställning Bouche d’ombre – skuggmunnens anteckningar fotografier, videokonst och teckningar. I stället för att registrera eller presentera ett ögonblick söker han det rum, den rymd som skiljer två ögonblick åt, den minsta möjliga förändringen, världens brus. Tiden går i vågor, en händelses våg blir starkare och stiger allt högre tills den når sin högsta punkt och bryts.
Rainio undersöker i sina konstverk hur bilden konstrueras och dekonstrueras på flera olika plan. Genom en dialog mellan den materiella och ideella dimensionen letar han efter bilden i det som omedelbart föregår den begreppsliga definitionen. I sitt arbete använder sig Rainio av flera olika bildbehandlingstekniker och dataprogrammering. Med dessa verktyg spårar han de minsta odelbara delarna i en bild och sammanställer dem till något som är igenkännbart ett kort ögonblick, varefter det åter blir till finfördelat bildstoft.
Rainio beskriver sin arbetsprocess på följande sätt: ”Syftet med att skapa en bild är olöst. Viktigare än syftet är själva resan och de okontrollerbara händelser man stött på under resans gång. Och trots det måste man kunna stanna upp vid rätt ögonblick. Man ska samtidigt vara passivt öppen och ändå alert.”
Å andra sidan kan processen som konstnären beskriver liknas vid ”det outsinliga mumlet” i det Surrealistiska manifestet. Uppmaningen att lita på detta outsinliga mummel är lockande men samtidigt farlig. Den styr oss mot att föreställa en gräns där människan måste avstå från något nödvändigt, oumbärligt. I den franska filosofen Maurice Blanchots anda: slösa bort tiden, förlora rätten att handla och förmågan att göra.
Varifrån kommer bilderna och vart tar de vägen? Frågan är en utmaning för vår imaginära förmåga, och svaret bör sökas längre bort, någonstans där jaget når fram till sin egen gräns och ser ut över det öppna havet.
PS
Långt senare konstaterar André Breton, genom att parafrasera Victor Hugo, hur det känns så oändligt mycket lättare och mer naturligt att svara på eftertankens krav än att bara lyssna på det som skuggmunnen säger. Ce que dit la bouche d’ombre.
Kontaktinformation:
Tuomo Rainio
050 3210783
tuomorainio(at)gmail.com
