Hanna Vesterinen
Porträttet fanns som en idé i bakgrunden när jag började jobba med den här utställningen. Människorna i mina målningar hamnade dock under arbetes gång in i en suddig blomfantasi eller in bland molnmassor. Utgångspunkten var foton som jag snabbt fotograferat av människor jag känner. På fotona fångades glimtar av verkligheten som till exempel det traditionella sättet att komponera motivet med människan till bildens mittpunkt, platsen för den medvetna blicken.
I målandet hänvisar jag dock bara på ytan till porträttet. Genom förvrängt ljus, skuggor och färger försöker jag närma mig människans mysterium som jag inte kan omfatta utan att spegla mig själv i den andra. Istället för en objektiv studie så är människorna i målningarna underställda min personliga smakuppfattning.
Man kan kanske säga att jag inom ett begränsat område mystifierar människans längtan bort. Med den naives stämpel i pannan sjunger mina offerlamm samma sång: ”jag ska vara öm och mild mot dig, som om du var en blomma i min hand.” Låt sinnenas tragikomiska dans behaga betraktaren.
Janne Lappalainen
Genom att använda olika redskap i hemmet och andra föremål så förenar jag konstskapandet med vardagen och den vanliga miljön. Duschens golvbrunnslock blev startpunkten för hela utställningen. Det är ett föremål som man ofta ser men sällan ägnar mera uppmärksamhet åt. Som arbetsredskap har jag använt bl.a. stampar, galler, bett, skor med vilka jag pressade in spår i porslinslera. Föremålen som avlägsnats från sitt vanliga sammanhang ger upphov till spår vars ursprung nästan inte kan identifieras längre. I arbetena med hål förändras leran som material mot något som liknar tyg eller trä. De runda formerna var en sorts övning i
koncentration, där handens rörelse mekaniskt upprepas. Av handens spår uppstår något naturligt, något som människan omedvetet kan ge upphov till.
Genom att variera samma avtryck försökte jag hitta de riktigt små skillnaderna. Det främsta hindret blev närmast bristen på tid och tålamod. I mitt keramikarbete strävade jag denna gång mot det immateriella och de
små nyanserna. Avsikten med de oglaserade och vita verken är att de delvis ska smälta in i väggens vita bakgrundsfärgen och delvis framträda som en relief. Genom installationen vill jag presentera arbetena som en
stjärnkarta där varje enskilt verk glimmar på sitt eget vis.
Hanna Vesterinen 050-49 230 29
hannavest(at)luukku.com
Janne Lappalainen 045-639 55 79
jannepl(at)hotmail.com
