Anu Haapanen, Virva Kanerva, Anna Leppä och Janika Salonen
Jordliknande
Galleri Huuto Busholmen 1
1. – 16.8. 2015
Konstnärerna bakom utställningen Jordliknande är skulptören Virva Kanerva och konstgrafikern Janika Salonen samt bildkonstnärerna Anu Haapanen och Anna Leppä. Med sina målningar undersöker de världen och dess invånare och skapar i sina verk illustrerade visuella parallella verkligheter, jordliknande platser.
Alla konstnärer har sin egen verklighetsundersökande overkliga bildsamling. De fyra konstnärerna gör med sina verk en djupdykning i en värld byggd av element som påminner om vardagen och vår livsmiljö och leker med dem och bänder på jordens lagbundenheter. Gränserna mellan människor och djur vacklar i bildvärlden, människoliknande varelser bildar mellan sig i tomheten levande psykiska rum och fiktiva landskap som fungerar som scen för olika händelser och berättelser. Fyra perspektiv flätas samman till en helhet, där verken som utförts i olika tekniker, kopplas ihop och kommunicerar sinsemellan.
Anu Haapanens målningar är landskapliga reflektioner, mytiska platser eller utopier, som invaderats av tecken från människans närvaro eller ungefärliga spår av någon berättelse från en påhittad civilisation. Platserna och landskapen i målningarna fungerar som laddade element eller som scen för någon symbolisk händelse eller odefinierad upplevelse
Virva Kanervas skulpturer rör sig i gränslandet mellan realism och fantasi och leker med populärkulturens och mystikens bildbank. Kanerva använder sig av djurgestalter när hon skildrar människans varande och världen som omger oss. Det är lätt att identifiera sig med djur och djuren är fria från de symboler som kännetecknar människan, men som ändå illustrerar känslor och annat som vi människor upplever.
Anna Leppä undersöker de psykologiska rummen mellan människor. Målningarna innehåller finstämda och mångtolkade referenser till människans sociala varande, hur samhället är byggt och hur det känns och upplevs. Målningarna är glimtar av stunder då begreppen ännu inte är formade och en återvändo till ursprunget, obestämda stunder i mänsklighetens kärna.
Janika Salonens verk är postapokalyptiska skildringar av platser där människan har lämnat scenen och där några klara former spelar huvudrollen. Salonen projicerar mänskliga drag på livlösa, geometriska former, något som åskådarna kan identifiera sig med. Verken skildrar genom sina former en berättelse om att bygga en ny livsform.
