Lauri Linna
Grönt blått guld
5.-28.1.2024
Lauri Linnas installation Grönt blått guld (2022-) består av en genbank med växter som konstnären samlat i Kuusamo vid gruvprojektområdet i Juomasuo samt videodokumentation av projektet. Linna började samla växter 2021, och genbanken innefattar för närvarande 180 växter i ett herbarium och frön av 70 olika arter. Videorna visas på mobiltelefoner som tillhört Kuusamobor. Procentuellt sett innehåller en telefon mer guld och kobolt än en lika stor sten från Juomasuo.
Verket är ett försök att rädda växtligheten undan gruvdriften och bevara den i ett arkiv. Växterna i genbanken kan klonas och planteras i naturen då gruvdriften upphört. År 2023 utvidgades insamlingen till flera av de andra gruvprojektområdena i Kuusamo. År 2022 visades Grönt blått guld på Chill Survive-nätverkets utställning Chewing the Tundra i Kunsthalle Exnergasse som kulturcentret WUK driver i Wien. Verket kommer också att visas i Poriginal Galleria i Björneborg i november 2022.
Kuusamo är känt för sin rikliga och mångsidiga flora. I Oulanka nationalpark finns det mer utrotningshotade arter än i någon annan nationalpark i Finland. I området upptäcks dessutom nästan varje år helt nya arter. På grund av sina naturresurser är en stor del av Kuusamo, som till ytan är lika stort som halva Nyland, intressant för gruvföretagen. Tanken är att gruvorna i framtiden ska producera kobolt och guld. I området söker man också efter koppar och diamanter, och i berggrunden finns dessutom uran och andra radioaktiva grundämnen. Från en del av malmletarnas gamla provborrhål läcker radioaktivt vatten ut i naturskyddsområdenas kärr och bäckar.
Många av gruvprojekten i Kuusamo ligger i närheten av Kitkajärvi som kallas Finlands största källa. Denna sjö är ursprunget till Kitkajoki som flyter förbi den planerade gruvan i Juomasuo. Därifrån kan man se skidcentret Ruka som ligger 15 kilometer bort. Kitkajoki skulle troligen bli förorenad av vattnet från gruvan. Älven skulle i sin tur leda det förorenade vattnet vidare till de södra delarna av Oulanka nationalpark, dit tusentals resenärer årligen beger sig för att beundra naturen vid Karhunkierros och de talrika imponerande forsarna. Det smutsiga vattnet skulle till slut hamna i Paanajärvi i Ryssland.
Kobolt gör ackumulatorerna effektiva och har därför en avgörande betydelse i energiproduktionens gröna omställning. Efterfrågan på kobolt ökar globalt, och därför kallas metallen numera för blått guld. En koboltgruva skulle alltså kunna bidra till klimatarbetet, i synnerhet i det arktiska området som hela tiden blir varmare. På lokal nivå i Kuusamo blir omställningen samtidigt ett hot mot den unika naturen, befolkningen och många näringsgrenar, inklusive naturnäringarna.
I och med kriget i Ukraina har EU satt som mål att vara självförsörjande på viktiga råmaterial som till exempel batterimineraler. Också Finland strävar efter att utveckla ackumulatorindustrin. Antagligen är det från Europas glesbygder som EU kommer att få de betydelsefulla råmaterialen. Den tilltagande gruvindustrin kan förstöra dessa områden som ofta har ett högt naturvärde. Många orter i norr befinner sig i samma situation som Kuusamo.
Lauri Linna (f. 1981, Karleby) är en konstnär som arbetar i Kuusamo och Helsingfors. I sin konst behandlar han relationen mellan växter och människor, växters beteende och deras autonomi. Linna är också intresserad av det förflutna samt företeelsers och varelsers evolution. Sedan 2011 har hans konst visats i gallerier och museer i Finland och utomlands. Linna blev medianom (YH) 2013 och avlade konstmagisterexamen 2018 vid Aalto-universitetets utbildningsprogram Visual Culture and Contemporary Art (ViCCA).
Tack
Lauri Linnas konstnärliga arbete har stötts av:
Suomen Kulttuurirahasto, Olga och Vilho Linnamos stiftelse, Centret för konstfrämjande, Kuusamo stad och U. A. Virranniemis fond.
Konstnären vill tacka Eija och Jouko Lehmuskallio från Luontoportti.com för deras hjälp med att identifiera växter.
Kontaktuppgifter
lauri.linna(a)gmail.com
laurilinna.com
