Textkonst IV 2008 presenterar stolt verk på gränsen mellan text, bild och ljud av de svenska poeterna Martin Högström och Mara Lee.
Martin Högström, poet från Stockholm, har skrivit böckerna Transfutura (OEI editör 2005) som belönades med Katapultpriset (Sveriges författarförbunds pris till årets bästa litterära debut) och Kommande industrilandskap (OEI editör 2007). Han har översatt romanen Frisk av den amerikanske författaren Dennis Cooper (Kluven, Vertigo 2006) och är dessutom medlem av redaktionsrådet till poesitidskriften OEI.
Högströms arbete som grafisk formgivare sätter spår i hans poesi. I Transfutura tecknas bland annat ett nytt typsnitt/alfabet med samma namn vars tecken består av bokstavsrelationer – dvs. synteser av romerska bokstäver. Boken, vars avslutande dikt ljussätts av 1950-talets kärnvapenprovsprängningar, producerar sina egna mutationer. Poesins atomer – bokstäverna – är i gungning.
Kommande industrilandskap utgår delvis från de tyska fotograferna Bernd och Hilla Bechers dokumentationer av gruvor och andra industrianläggningar i Västeuropa och USA. Kolet återkommer i boken på olika sätt. Grundämnet kol är nödvändigt för allt liv på jorden men gruvdriften frigör även koldioxid. Det utvunna kolet synliggörs i bokstävernas kroppar så att diktens tema, motiv och fysiska gestalt förenas. Dikten plattas ut till en nivå. Sviten ”Carbografier”, som ligger till grund för det verk som visas på Galleri Huuto, bokstavligen utvinner sitt eget material. I animationen förstärks gruvanläggningarnas generella kvalitet och anonymitet ytterligare; långsamt överlappar och övertar de varandra. Framåtrörelse och nedbrytning på samma gång. Ett hektiskt arbete för att producera: tystnad.
Mara Lee är författare och poet, bosatt i Stockholm och uppvuxen i Skåne. Hon undervisar på Biskops-Arnös författarskola och även på Umeå Konsthögskola och Konstfack.
Mara Lee debuterade år 2000 med den uppmärksammade prosalyriska boken kom. Här drivs frågor kring begär till sin spets. kom skulle kunna beskrivas som ett försök att förgöra en kvinnlig subjektsposition som är helt underkastad de förhärskande språkliga och sexuella maktstrukturerna.
Makt är även ett centralt tema i nästa bok, diktboken hennes vård (2004). Den dominerande figuren i hennes vård är förbindelsen: mor/barn, offer/förövare, vän/fiende. Förbindelser kan bygga på bla släktskap, närhet eller likhet. Men varje förbindelse förutsätter också skillnad, och hennes vård arbetar med skillnadens våldsamma produktion av betydelser och identitet.
Nästa bok, Ladies (2007), är en roman. Det är en bok som ytligt sett kan läsas som en passionerad berättelse om fyra kvinnor, men som på ett annat plan ställer frågor kring litteraturens möjligheter. Samtidigt som en berättelse om kärlek, skönhet, begär och hämnd rullas upp, är Ladies också en undersökning av själva romanformen – men inte som ett experiment. Tvärtom. Ladies underkastar sig ett klassiskt berättande och visar att romanen är en struktur som arbetar med maktfigurer som inbegriper ett formellt våld där underordningen av materialet understryks. Läsaren får möjlighet att njuta episkt, men kastas också, med jämna mellanrum, ut, och ställs öga mot öga med sin egen njutning.
I ”mun” återkommer ML till några av de teman som kan spåras i hennes författarskap: språk, begär, våld.
Den fysiska instans som är mest synliggjord för en poet är rösten. Man talar mycket om den poetiska rösten i poesin, och i skrivande. Däremot inte om munnen. Munnen har reducerats till att enbart utgöra en kanal för den privilegierade rösten.
I skrivandet är massvis av fysiska och materiella instanser inbegripna: penna, papper, mun, tangentbord, hand, skärm, utskrift, handled osv.
”mun” vill redogöra för det fysiska, och framförallt munnens roll i skrivandets process. Den utgör en symbolisk tröskel mellan inre/yttre, ord/tanke, tystnad/tal. Språk skall artikuleras, saker skall bli ord. Munnen är en prövoinstans. Det är ofta våldsamt. Det är munnen som väljer ut, förkastar, förtiger eller skriker. Där separeras saker. Där dröjer sig otillåtna rester av skrivandet kvar och återkommer som tics bland bokstäverna. Där händer det. Skrivandet.
TextKonst är ett pågående projekt som Galleri Huuto i samarbete med olika aktörer påbörjat 2005. Det initierar, visar och ökar samarbeten mellan konstnärer och poeter som arbetar på gränserna mellan text och bild, litteratur och konst från Finland och Sverige i de bägge länderna.
bakgrund:
Jonas Magnusson och Cecilia Grönberg förvandlade utställningsrummet till en bok med ett isbn.nummer (sommaren 2005) I samarbete med NIFCA (Nordiskt Institut för Samtidskost).
TextTaide – TextKonst del I
I samarbete med den svenska poesitidskriften OEI och den finska poesitidskriften Tuli&Savu, Utställning av Jörgen Gassilewski, Anna Hallberg (S) and Cia Rinne (F) i Galleri Huuto Femkanten
Nonstopläsningar av 30 poeter/konstnärer på Dubrovnik Lounge and Lobby 22 november 2005
Jukka-Pekka Kervinen (kompositör, poet, förläggare) kurerade en Postkonst och Visuell poesiutställning med 9 Amerikanska visuella poeter och många postkonstkonstnärers arbeten sommaren 2006
TekstiKonst – TextTaide del II
OEI presenterade i samarbete med Galleri Huuto och Tuli&Savu Finsk samtida poesi i en nonstopläsning under titeln “Finnish Poetry Now” och suOmEI (redaktör Leevi Lehto) / VisuOmEI (kurerad av Marina Ciglar and Fredrik Hertzberg) på Café Edenborg och på Ugglan i Stockholm 15 -16 september 2006.
Tuli&Savu presenterade samtidigt ett läsningsprojekt av Stefan Hammarén.
Textkonst del III
Den svenska konstnären Pia Sandström visade sina arbeten bl.a. det stora Projekt Labyrint, konstnärsböcker i samarbete med Botkyrka Konsthall.
Årets Textkonst är organiserad av Marina Ciglar (konstnär) och Fredrik Hertzberg (litteraturvetare).
