Saija Kivikangas
Time Matter
14.4. – 1.5. 2016
Galleria Huuto Busholmen – Busen 1
Galleriet är öppet tills första maj även på måndagarna kl. 12 – 17
Utställningen är öppen även 30.4. och 1.5.
Konstnärsmöte 1.5. kl. 15-17
TIME MATTER
Mänsklighet är att medvetandegöra medvetandet.
Uppkomsten av tidsuppfattningen, tidsräkningen och tidsmätningen är en del av den moderna människans och högkulturens födsel. Att uppfatta tidskasus är sålunda en essentiell bit av utvecklingen av människans medvetande.
Tid finns inte utan förändring.
Tid mäter förändring.
När vi talar om tiden talar vi alltid om rymden. Resan och tiden bestäms med hjälp av varandra. En sekund är en viss vibrationsmängd och en meter är en liten bit rymd vars ljus färdas under den tid som bestäms som en sekund.
När vi ser långt in i rymden, ser vi i tiden in i det förflutna. Kosmologerna har märkt att när de ser djupt in mot den stora smällen blir världsalltet allt mindre. Med stöd av naturlagarna kan vi konstatera att världsalltet vid den stora smällen befann sig i ett mycket tätt utrymme, till och med mindre än en proton. Det kan avbildas som något som liknar en svart öppning. Tiden föddes i och med den stora smällen. Före den stora smällen fanns inte tiden.
Tiden är inte bara en fysikaliskt mätbar mängd, den finns även i människans känslomedvetande. När vi talar om tiden ska man enligt mig inte ställa den fysikaliskt mätbara tiden och den upplevda tiden mot varandra, utan de här sakerna kan behandlas jämsides med hjälp av tanken – både och.
Frågan hur tiden känns har inte nödvändigtvis något att göra med vad tiden i verkligheten är men frågan hur jag känner det är typisk för mänskligheten.
Relativitetsteorin bevisar att en rätt, absolut tid inte existerar.
Vad är då tiden på riktigt? Ingen vet, men den är något som berör oss alla. Varenda en av oss har en egen plats och tid här i detta världsallt.
Skulle tiden ha en struktur på samma sätt som den har lagbundenheter?
Hur kan detta immateriella avbildas med hjälp av måleri?
Människorna har sinsemellan avvikande uppfattning och kännedom om tiden. För någon gestaltas tidsmedvetandet bl a som en linje, för en annan som en pendel, en båge, en spiral, något cykliskt, en massa, en cirkel eller som en fyrdimensionell kub eller som kombinationen av dessa. Utställningen består av olika diagram om tidens möjliga fysiska struktur. Eftersom världsalltet inte har ett fysiskt, lokaliserbart centrum kan en tänka att centret exempelvis kan vara runt den egna naveln. Det är alltså inte fel att tänka att de här subjektiva upplevelserna om tiden också skulle vara allmänmänskliga och allmängiltiga.
Utgångspunkten och inspiratören för utställningen har vari Roger Penrose lära om tidsrymdens singularitet, det vill säga om förvrängningen av tidsrymden, Kari Enqvists och Eero Ojanens föreläsningar om tiden, mina intervjuer med personer om den subjektiva tidsuppfattningen samt de älskansvärda Linnunrata-hörspelen som producerats av Radioateljén.
”Avståndet mellan två punkter är lika lång som tanken.”
SAIJA KIVIKANGAS, saija.kivikangas(at)gmail.com, tlf. 050-303 6030
