I Leena Nios utställning Utomstående närmas utanförskapet och igenkännandet genom alldagliga motiv och genom fysiska upplevelser. I det lilla galleriet finns stora konstverk – alldeles för stora för att betraktas på avstånd. Rummet tvingar betraktaren närmare och då framhävs det materiella i målningarna: tjockt med färg och tydliga penseldrag. Det kan hända att istället för konstverket ser betraktaren framför sig bara kluddmassa och tyget som skrapats fram. Närheten blir till avstånd när man inte kan skönja motivet.
Dialogen mellan närmande och fjärmande syns i motiven. Det finns alltid någonting i målningarna som skiljer betraktaren från målningen – glas, galler eller någon annan yta. Betraktaren är fysiskt nära tavlorna, men motivet – de utomstående och andra som är utan för – är icke nåbart eller åtminstone fjärran. Betraktaren blir en utomstående, en voyeur, när han försöker se bakom spjälor och galler. Utställningen för också ett samtal med stadsmiljön utanför. Galleriet och besökarna skiljs åt från förbipasserarna då gardinerna i fönstret plötsligt dras för. Betraktarens fysiska rum begränsas på samma sätt som målningarnas motiv skyddas för betraktarens blickar.
Även om Nios konstverk skiljer åt och fjärmar erbjuder de också möjligheter till närmande och igenkännande. Människan omgärdar sig med stängsel men hittar oftast en spricka eller öppning som man kan glutta in igenom. Gardinerna kan plötsligt dras ifrån, ljuset kan avslöja den gömda blicken. Genom akvarieglaset kan man skönja det som redan passerat. Ofta är det som reflekteras intressantare än det som finns bakom glaset. Det som finns i det fördolda kan vara vad som helst. Betraktaren uppmanas att se noggrant på sin omgivning, genom en
utomståendes ögon, för den alldagliga omgivningen är en oändlig källa till hemligheter.
Text Silvia Hosseini
Utställningen har erhållit understöd av Finska Kulturfondens Nylands regionalfond och Finska Konstföreningen.
Ytterligare information
Leena Nio
tfn 050-3738793
leena(at)leenanio.com
www.leenanio.com
