Heli Änkö
Vid en källa
Galleria Huuto Nylandsgatan
17.10.–28.10.2007
Jag sitter, källa, vid din rand
och ser på molnens tåg,
hur, ledda af en osedd hand,
de växla i din våg.
Där kom en sky, den log så röd
som rosen knoppen ler;
farväl, hur snart farväl den bjöd
för att ej komma mer.
Jag tänker, när jag ser dig så,
uppå min egen själ:
hur mången gyllne sky också
har bjudit den farväl.
(Dikter, 1830.)
Vanligen läser jag dikter bara då jag är förälskad. Ändå kan en gammal och utsliten dikt överraska med att fungera som en nyckel till det som sker just nu. Dikten Vid en källa ur J.L.Runebergs Dikter II från år 1833 är klassicistisk i sin harmoni och till sin rena form. Naturlandskapet i dikten avspeglar ett själslandskap, där diktjaget identifierar sig med källan, medan molnen på himlen får symbolisera betydelsefulla möten mellan människor.
I utställningen på Galleria Huuto vill jag visa stigar som leder till stunder av närvaro, stunder då känslan av tid försvinner. Hur kan en svindlande upplevelse av tidlöshet plötsligt uppstå mitt i vardagssysslorna, då man diskar eller köar i butiken? Kan det vara så, att porten till den hemlighetsfulla trädgården Shangri-La egentligen står öppen för oss alla, hela tiden?
Hurdan är din stig till medvetenheten – övervuxen och snårig eller brett upptrampad?
